För 135 år sedan, 1881, vistas Karin Bergöö i badorten Varberg:

Ur Karins brev till pappa Adolf – Varberg 15 juni 1881

”Nu är jag lyckligt och väl anländ till Varberg och inlogerad hos fru Haj. Mitt rum ligger mycket trefligt till, utom sjelfva staden med utgång till en liten nätt trädgård och hela huset öfverväxt af murgröna.”

Karin har som elev vid konstakademien varit inbjuden till en stor tredagars konstutställningsinvigning i Göteborg och därefter rest till Varberg. Förmodligen lite av ett hugskott, för Karins mamma är ovetande om Karins resa till Varberg, men hennes pappa hade varit några dagar i Göteborg. Omkring den 15 juni kom Karin till Varberg. Hon skrev snart till mamma och får svar (mammans brev finns ej bevarat), men av Karin brev framgår att hon missat att berätta att hon rest till Varberg. Karin skriver:

Ur brev till mamma den 21 juni 1881

"Nu ser jag, att jag åter varit framme och dummat mig, men icke kunde jag veta annat än att pappa talat om att jag var i Warberg, sednare delen af mitt vistande i Göteborg trodde jag också att han skrifvit om…"

Vidare ur samma brev

I morgon skall här bli en fäst för mig påstod fröken Trädgård (fru Dunérs syster) hon räknar nemligen både mig och sig till barnen, kl. 11 skall en majstong klädas i bruna salongen och på ef.m. blir det visst kafferep."

Så har Karin en lista på saker hon behöver.

"Mamma är väl snäll och icke glömmer sänglinne och handdukar. Min tjocka svarta klädning kanske ej är värdt att draga hit mamma får göra hur m. best tycker, jag har nu nästan för hvarje dag min gredelina klädning, den har nog blifvit blekt och det är skada på den men den marinblå är så tung och svår att ha…"

Och så…

"…min målarstol och mitt paraply är väl m. snäll och sänder med målarskrinet, jag tror dock ej att det blir så mycken målning utaf men jag vill ändock hafva det här för mitt samvetes skull…"

Det finns mycket att berätta om Karins sommar i Varberg, där hon stannar hela sommaren och skaffar sig flera goda vänner som senare förekommer i Karins brev långt fram i tiden. Det finns ett brev från syskonen Haj som skrivs till Karin 38 år senare.

                                                                 "Varberg 29. 3.19.
Käraste Karin
Det var en bra kär tanke, som kom Dig att skriva till oss ett så rart och innerligt bref, vårt allra hjärtligaste tack derför! Tack också för hvad Du skriver om Din käre man och hans bortgång, och om Edra rara barn, Ja, nog ha Ni varit en sällsynt lycklig och harmonisk familj…"

Karin har således skrivit brev till Haj i Varberg och fått svar 1919. Ytterligare ca 35 år senare har Karins måg, Axel Frieberg varit i kontakt med ättlingar från Varberg

 

Det Hayska huset, eller Murgrönehuset.
Här bodde Karin inlogerad sommaren 1881 hos "gumman" Hay och hennes två döttrar. Huset finns kvar och där bor än idag en familj Hay.   Foto: Kenneth Löfgren

Skylten över dörren. När jag härom året stod och fotograferade den kom en man gående med rullator. Jag backade från trottoaren för att han skulle komma fram. Han skulle inte fram. Han skulle in. Han bodde där. På så sätt fick jag kontakt med ett barnbarn till systrarna som Karin lärt känna i Varberg.

Landeriet Freden.
Här står jag och pratar med en kollega. Huset var för några år sedan, när jag var där, förskola. Här bodde två familjen på Karins tid som hon umgicks med. Huset målade Karin av och fanns på en utställning på Waldemarsudde för en tid sedan.    Foto: Kenneth Löfgren

Karins målning. Ja, jag fick löfte att fotografera den. Men tyvärr är det lite illa med skärpa.

 

Det finns mycket, mycket mer att berätta om Karin i Varberg. Kanske blir det en annan gång. Bland annat så bodde Karin och Carl en sommar i Apelviken i Varberg.

Curt